torsdag 31 december 2009

****** GOTT NYTT ÅR ******

Här sitter jag med ett glas vin brevid laptopen, har precisd ätit ost, kex & vin. Vi sitter o kollar på JVM hockey, å vilka duktiga killar!
Kan inte förstå att det redan är nyårsafton...imorgon startar 10-talet...tänk er 100 år tillbaks...undra hur dom hade det då?! Undrar vad som komma skall detta årtionde....
Vad skumt det blir när man tänker i 10-tal....jag har nyss fyllt 40, men inom detta 10-tal kommer jag att fylla 50! Gah! Hemska tanke! Å jag som känner mig mer som 25!
Å inom detta 10-tal kommer min syster dotter att bli tonåring! Och mina systersöner kommer att vara över 20 år o ha ett helt eget liv....OH MY GOD! Ganska läskigt faktiskt!
Hur man än tänker o gör så går livet vidare på ett eller annat sätt....!

Jag hoppas verkligen att Ditt nya år kommer att innebära mycket lycka, mycket kärlek, alltså mycket livskvalité! För det är ju det som räknas! För vem kommer att minnas dom där 24-timmars passen på jobbet? Ingen, men man kommer alltid ihåg när man fick mysa med den lilla 4-åringen (eller 14-åringen) - eller sin förälder, eller sin älskade. Det är ju såna saker som gills!

Jag tycker faktiskt att det är läskigt att tiden går, för den går så jävla fort nuförtiden!
Den lixom rusar fram, fast jag försöker att göra ingenting!
Det är alltså ingen mening att sega dig genom livet, fyll det med mening istället!

Har ni funderat ut några nyårslöften då???
Hmm....i flera år (många!!!) har jag vägrat o ge löften, jag hatar nämligen att lova nåt jag inte kan hålla! Det kommer sig av många anledningar men så är det...

Nu sitter jag här med några funderingar till löften....

Jag har gått ner ½ kilo sen jag opererade gallstenarna, jag har alltså inte gått upp nåt alls i vikt sen åtminstone 6 oktober -09 och det är jäääävligt märkligt! För allvarligt talat så har jag vrääääkt i mig onyttigheter, nästan levt på osunda saker som kexchoklad o godis o pizza....
Jag har ju tänkt en hel del på vad det kan bero på....för min älskade man har satt på sig ett antal kilon sen i somras, och vi brukar öka eller minska ihop! Hmmm....jag är sugen på att gooogla mig fram till vad det kan bero på, jag har ju haft ett ganska stort antal av "gallstens"-anfall efter operationen, senast vid 16:30 tiden igår. Jag får för mig att jag inte tål fett nå mer. Eller att jag måste dricka kolsyrad dryck ihop med fett för att slippa anfall. Men ibland kommer ju anfallen långt efter att jag ätit...skumt! Men hur ska jag orka kolla upp det? Vet ju att det snart kommer en kallelse för 24-timmars blodtryckskontroll o så har jag åt helvete för höga kolesterolvärden, det onda kolesterolet, det andra och det tredje kolesterolet är också för högt.

Undrar som faan vad det är för fel när jag får anfallen...?!!!
Det gör så jävla ont så en person som inte är van med smärta skulle nog avlida!
Det känns som ett järnband precis där BH-bandet är som lägst, runt hela bålen där, det gör så satans ont så det är jobbigt o prata. Det blixtrar av smärta o jag känner att jag kan DÖ vilken sekund som helst, så fort jag känner av det skyndar jag mig o tar en supp voltaren, tyvärr tar det runt en kvart innan det funkar så jag sitter på stolen i köket o undrar om jag håller på att dö!
Så jävla sjukt, vad faan kan det vara?

Nog om detta. Jag har ju 2 superduper-mysiga katter nu! Åh vilka skönhögar.

Jaycie, hon fyllde 7 månader i lördags, hon är verkligen "mammig", hon ska vara i samma rum som mig jämt. Hon älskar att apportera, och hon lämnar gärna sina "offer" som leksaksråttor eller hopskrynklade lappar i vattenskålen, hon älskar att dricka vatten direkt från kökskranen, hon är inte jättesugen på att sova i sängen, men hon finns i närheten. En riktigt mysig primadonna.

Sen har vi Armani, sonm fyllde 4 månader i söndags, han sover gärna i famnen på oss, han låter nästan som en liten beijbis när han tycker att vi ska fortsätta klia honom, han är en rackare på att busa! Jaycie kan bli en aning irriterad ibland, han sover gärna nere vid mina fötter, han är en mat-tjyv av högsta rang, tror att Armani blir en riktigt maffig kille!

Hm..jaa...vi är ju hemma i år, det är nog andra gången på 16 år som vi firar nyår hemma. Känns konstigt att inte vara i Kalix, men det funkar.

Som sagt var, hoppas ni får en jättemysig torsdagskväll o var rädd om varandra!

Äsch, nu glömde jag ju det där med löften...jag funderar på att sluta röka, men har inte bestämt mig än...vi får väl se vad som händer...

GOTT NYTT ÅR!
MiaMajja

torsdag 24 december 2009

GOD JUL!

Önskar Er Alla en mysig o fröjdefull Jul!
Kram Mia, Perra, Armani & Jaycie
** **
* * ** ****
**************
*************
*******
***
*
Öppnade dagens tidning (arbetarbladet) och fick syn på ledaren, på sid 3, det måste ha funnits någon anledning till det, för den var ju så himla bra. Nu kommer jag att kopiera lite av det som stod skrivet, författare; Björn Ranelid.
Om Människan
Om människan vetat hur fri hon är, så hade hon darrat som en hund inför en jordbävning. Du bör inte färdas långt för att finna ett mirakel, ty det finns inom dig.
Den mest spridda sjukdomen i världen idag är ensamhet och mot den finns inte medicin eller vaccin.
En av tre människor i världen idag är statistiskt sett antingen kines, indier eller afrikan. Du har inte bestämt var och när du föds och vem som är din fader och moder. Dessa humanistiska axiom kan ingen med rätta bestrida och förneka och de är initialen till det mänskliga livet.
Alla barn är fullkomliga i sig och de kan inte göras större eller mera värdefulla genom ära, berömmelse eller pengar.
Varje människa existerar i endast ett exemplar och när hon är borta kan hon inte ersättas av någon annan.
Alla levande varelser i världen delar på vatten, luft och jord och dessa kan inte bytas ut.
Ingenting kan ersätta syret i människans hjärna och ingen kan leva utan vatten en längre tid. Om sammansättningen i luften som vi andas ändrades för mycket skulle vi inte kunna existera på jorden.
Människans hjärna väger ungefär 1400 gram- Den har skapat alla maskiner, böcker, konstverk, byggnader och uppfinningar i världen. Ordet är fullkomligt viktlöst, men det har aldrig varit viktigare än vad som det är i dag. Påven i vatikanstaden, den amerikanska presidenten och talmannen i alla rikdsdagshus och parlament klarar sig inte utan det.
Christer Fuglesang har färdats en nanosekund ut i evigheten med hjälp av en maskin och försynen, men van Gogh, Rembrandt, Astrik Lindgren och Carolina Klüft klarade sig med hjälp av kroppen och en själ som var fullkomligt viktlös.
Allting som gör dig, mig och oss till människor väger och kostar ingenting.
Dessa kvaliteter är helt immuna mot varje form av teknologiska uppfinningar. Inga maskiner i världen kan ersätta människan när hon längtar, önskar och beter sig mot andra individer.
Om du mister ordet i tal och skrift, så definieras du i förhållande till det som du saknar och inte längre har i din makt. Ordet färdas med ljusets hastighet i trettio tusen mil i sekunden. Det ligger blickstilla på ett papper och väntar på din blick. Genom människans öga uppstår det från döden.
Nobelpristagarna i fysik, kemi och medicin kan inte förklara kärlek, skratt, gråt, glädje och sinnlighet. Den mest avancerade datorn i världen kommer aldrig att bli förälskad, gifta sig, sörja eller längta. Det gäller idag och i all framtid.
Det är ingen brist, utan en seger för den gåtfulla och märkliga människan.
Det mänskliga ögat förmår inte ta in och återge verkligheten utan hjälp av hjärnan. Handen, foten, nervcellen och synapsen är mästerliga i sig och kan- aldrig i en ful*lgod* mening ersättas av en robot.
Varje sekund av d+itt vakna och sovande dygn pågår ett tystlåtet och mirakulöst universum innanför din hud som du inte behöver ägna en tanke så länge det fungerar.
Inte föränn du mister din syn, hörsel eller en hand och ett öga blir du varse vad du burit i ditt liv utan att ägna dessa organ och kroppsdelar särskilt många tankar genom åren.
Den osynliga verkligheten är alltid och överallt mera väsentlig och avgörande för den mäsnkliga sam- och framtiden än vad den synliga är.....
Åter igen, God Jul och var rädda om Er & varandra!

lördag 12 december 2009

Gårdagen kan kallas Avslut...

Är som sagt i Kalix o hälsar på mina nära o kära.

Gårdagen började med att jag o Mamma var med Amelia till lasarettet o tog bort Amelias gips på armen,det kan man väl kalla ett avslut?!

Sedan åkte vi till min pappas grav och tände ett gravljus...nånting märkligt hände då jag fotograferade, jag har ansikts-igen-känning på min kamera, när jag tog kort på mamma och Amelia vid graven så fick jag anstikts-igen-känning uppe bland björkarna! På 2 kort! Vad betyder det? Vem var det? Jag har försökt o titta men jag ser inget, kanske syns när jag lägger in bilderna i datorn?

Efter det åkte vi till min farmors nya hem på Björkebygården. Min farfar var redan där, han stapplar sig dit med rullator genom ishalkan o med sina dåliga ben 2 gånger om dan...
Vi satt där och pratade en stund o sen tog vi med farmor i bilen hem till farfar.

Mamma hade lagat mat och tagit med en massa julfika, vi var där några timmar och sedan förde vi tillbaks farmor till hemmet.

Jag har sett dödsångesten i ögat på mina båda farföräldrar och det är bland det hemskaste man kan se! Därför HATAR jag att bo så långt ifrån dom. Jag sa åt farmor att " vi ses ju snart igen" - och då sa hon " man ska tro på gud"....så för mig kändes det som att hon tror att detta var sista gången, det kände jag att även farfar tror .....så fruktansvärt hemskt!

Jag kan ju inte jämföra hurdan andra människors relationer till sina farföräldrar är, för alla har väl det olika. Men min farmor o farfar har ställt upp för mig i 190. Tex när jag var liten o var sjuk så fick jag komma o vara hos dom, och dom gjorde sitt bästa för att jag skulle ha det bra.
Farfar tog med mig till skridskobanan eller biblioteket eller så åkte vi skidor...minnen....vad skulle man göra utan minnen?! När jag tänker på min farmor o farfar så tänker jag: Trygghet!

Sedan åkte vi hemåt och vi hade ju lovat Amelia en leksak för att hon var så duktig hos farbror doktorn...hon valde "lilla gubben" - ni vet Pippis häst, hon älskar ju djur!

Handlade ingridienser till Chicken Fajitas och åkte till syrran som kommit hem från jobbet och där lagade vi o åt. Kanongott som vanligt!

Vi laddade inför Idolfinalen med efterrätt bestående av päronhalvor i ugnen med after eight på och glass. Lite godis o Chips.

Såklart vann ju Erik, guldgossen! ;P Liten o tanig men en röst som äger!
Blev besviken på hans låtval "final countdown" - för jag tycker det var den sämsta låten han framfört. Men...man kan ju inte vara perfekt jämt.
Låten "Higher" med Erik var helt kanon, en sån låt som sätter sig på hjärnan.

Har precis ätit klimpvälling, gu va gott! Ska ta med Amelia upp till Syrran o grejja på.
Hon skulle på livet följa med mamma (mormor) hem o sova igår.
"Mormor, jag vill vara kompis med dig" - sa Amelia
"Jamen mamma o pappa då?" sa mormor
" Jamen dom är ju kompisar med varandra" - svarade Amelia...hehe, hon är så sööööt.
Helt underbar! Och vilket ordförråd!

Som vanligt har jag inga bilder, får väl lägga in dom när jag kommer hem igen.

Hoppas ni får en mysig lördag! Kram!

torsdag 3 december 2009

JA! Jag vet! Jag är skitdålig på å blogga nu!

Nä...jag är inte så ego.Jag har inte - tar inte - mig tid o blogga nå mer, allt ska gå snabbt, så en snabbsväng in på facebook är det endaste jag har pysslat med i sån väg på flera veckor...

Inte för att det är händelselöst här - nä inte det minsta lilla - men jag har väl inte prioriterat detta...Å nu är jag så trött! Jag jobbar på i 190 hela tiden med alla möjliga o omöjliga projekt.

Fast jag skulle önska att jag hade bloggat under denna tid, hur tusan ska jag nu kunna komma ihåg allt som hänt, allt jag gjort, osv osv osv....fast det är väl inte det viktigaste.

Vad är viktigt? Här o nu! Jag o du! Haha, va poetiskt...lr nåt.

Nä, såhär är det. November & December är dom kämpigaste månaderna alltid!

Få se nu...vad har hänt?

Jag tog beslutet att avliva även Shakira...jag insåg efter MYCKET funderande att hon också blivit psykiskt störd av Shadow. Ett nervvrak av högsta rang. Det märktes så väl på våran nya kattunge Jaycie, för hon fick samma behandling som Shakira fått utstå av Shadow...när jag sedan läste på internet om ett liknande fall där det beteendet "ärvts" vidare så insåg jag att det bara fanns en sak kvar att göra för att "hela" familjen. Och det kan jag tala om, att det var så satans vidrigt att åka till veterinären med Shakira, för hon var inte heeeelt psykad som Shadow...så hela tiden var jag på väg att åka hem igen, ändra mig o skita i det...men...ett sjukt djur mår inte bra, utan det gör att hela "familjen" blir sjuk... Veterinären märkte också att hon var otroligt nervös av sig. Sedan diskuterade vi dethär med skogkatter (norska/amerikanska)...att dom mest troligt blir knäpp i huvvet av å bo i lägenhet...jamen, det hörs ju bara på namnet. Klart dom vill vara ute, dom ska kunna jaga o vara ute. Så nu finns även Shakira i katthimmelen. <3

Ja då var det bara Jaycie kvar....det kändes konstigt...att bara ha en katt...och hon är så himla sällskaplig! Hon vill vara med överallt och gillar inte alls att vara ensam. Läste på internet att den rasen (ragdoll) kan bli deprimerade av att vara själv, så....klart hon måste få en kompis som hon kan busa med!

Vi letade o letade...Perra var ju sugen på en ny Maine Coon-katt...men jag...nä...inte föränn vi bor i hus iaf!

Tillslut hittade vi världens maffigaste goa ragdoll-kille i stockholm, så förra helgen åkte vi ner o hämtade honom! Han är såååå söt! Och...vad stoooor Jaycie blev helt plötsligt, nog för att hon hunnit bli 6 månader, men nu när vi såg skillnaden! Wow!

I början var det inte poppis att vi tagit hem Armani (som han heter) - Jaycie tyckte ju att han luktade konstigt, så det blev en hel del fräsande o sånt, men efter nån dag så accepterar dom varann o kan tom tvätta varann. Dom busa en hel del. Å dom är sååå underbara!

Vad vore livet utan djur?!
Jaha....vad mer har hänt? Jag har återhämtat mig från gallstensoperationen, ärren är skapligt fina, utom det som ligger högst upp på magen, ärret går inåt på nåt fult vis....kan man stämma dom för det? Å kanske få lite sveda o värk, för så dääär kan man ju inte se ut när bikinin ska fram? ;P
Var o tog några blodprover i veckan o det visade sig att jag hade för höga kolesterolhalter o för högt blodtryck! Va faaan?! Det känns som att dom snart får montera svängdörrar på hälsocentralen enbart för mig....jag ska nog ge f-n i å gå dit, man är väl inte sämre än man känner sig??!! Börjar tro att dom har smutsiga blodprovsrör eller nåt.
I år ska vi inte åka till norrbotten o fira jul =´(
Det beror på att Perra måste jobba...känns inte helt ok! Men ibland måste man göra det man måste....å jag har sån abstinens efter min familj uppe där!
Så...på tisdag den 8:e december flyger jag upp en vecka o gu´va jag ska gosa med ALLA!
Heeeela tiden! En hel vecka ska jag spendera där, det behöver mitt psyke o min själ!
Annars skulle jag aldrig klara mig! Men...jag får ju lämna Perra o katterna hemma, det är inte alls kul, å Perra skulle ju gärna vilja följa med...men! (dessa jävla men) Han måste jobba!
Har varit skitmycke o göra i bostadsrättsföreningen också, många som har flyttat o annat tok. Min ordförande-mobil ringer flera gånger om dan o ibland är det j-ligt drygt!
Sitter i långa tankar....vad har mer hänt då?....Massor!
Har julpyntat, allt är nästan klart, måste stryka o hänga upp vardagsrumsgardiner så är det i princip klart för jul - men...(!) en jul här hemma kan aldrig bli som en jul i kalix....
Fast vi får göra vårat bästa iaf. Perras brorsa kommer hit iaf.
Sen ska vi till Perras mamma på julaftons lunch o äta kålsoppa.
Julmat o sånt äter vi hemma, tror det bara blir vi 3 o katterna. Ja sen är det väl över?
Å gu va tråkigt det lät!
Men...det går aldrig att jämföra med Kalix...julgröten hos mamma...mmmmm....å tänk, förra året när vi åt julgröt så fick jag mandeln! Å gissa om jag hade svårt att hålla mig?! Den som får mandeln i gröten sägs ju ska gifta sig året efter. Och det var ju precis det jag o Perra hade planerat, men allt var ju hemligt, så ingen fick ju veta nåt så jag skojjade bort det där med mandeln bara...
Sen är det ju själva julklapps-utdelningen som är så mysig, nu tänker jag på Amelia, min älskade systerdotter! Att få se hennes ögon tindra när hon får öppna paketen! Det är värt mycket!
Nu har ju grabbarna blivit så stora så det är mest pengar i deras "paket" - men dom myser ju dom också, det ser man! Åxxå är det ju dendär speciella känslan när vi alla är samlade...det går aldrig att förklara, det måste upplevas! Å i år får jag inte det.
Satans jävla jobb-jävel! Nääää...man ska vara glad för att man har ett jobb i dagens läge!
Men om jag fick önska så vore vi där!
Nu låter det ju som att det är helt värdelöst här men så är det ju inte, men tänk själv, hur kul är det med 3 vuxna som firar jul ihop? Heja kalle anka...eller blir det hans fru anna anka? Haha!
Den senaste tiden har vi varit sååå lata när det gäller matlagning...vi har blivit halvt beroende av thai-mat. Det finns thai-mats-husvagnar i var o varannan vrå - och dom har kanongod mat. Och mycket får man också. Enkelt o bekvämt!
Vad konstigt det blir när man ska försöka minnas saker o skriva så nån fattar....
Hyacinter....jag knarkar hyacinter! Jag är helt beroende, rosa, vita, blåa...dom luktar ju så gott!
För tillfället har jag 10 st hemma...och många fler kommer jag att hinna köpa innan denhär julen är över. Julstjärnor är också jättefina, men dom är tok-giftiga för katter, så sånna har jag inte haft på flera år.
Jag tycker att det är tok-mysigt med all julbelysning, det känns varmare o hjärtligare på nåt vis. Undan med mörker o elände, fram för ljus o värme! (kan ni se mig med plakat, demonsterande som en annan hippie kanske? Jag är nog för trött för detta men fortsätter skriva lite till... Kan ju komma en o annan braig tanke....
Kläder...jag skulle behöva köpa lite nya kläder! MEN...vem orkar ge sig ut i affärerna nu då?
Jag får nästan panik när jag åker in till köpcentrat, ALLA människor verkar vara där på en o samma gång...finns det nåt som irriterar mig är när jag är stressad o inne på en klädaffär där det är en massa folk, då slår det aldrig fel; då finns det plötsligt karlar som går omkring o är i vägen, för faan, det är en klädaffär för tjejjer, dra till claes ohlsson lr nåt, ni ska ändå inte ha vare sig bh eller tights! Gah! Meeeen...jag kan ju vara helt fel ute...det kaaaan ju vara en liten helg-transa som går omkring o spanar på nå fynd...eller helt enkelt en jättesnäll liten guuuube som ska köpa sin söta lilla fruga en liten present. Men va faan. Måste dom sävla sig runt precis när jag är där o är stressad?!
Nya fotografier....jooo...det har jag ju....det var länge sen jag la ut nåt nytt...meeeeen...dom finns kvar i mobiler o kameror...har inte orkat lägga över dom i datorn. Det kan också ha inverkat i att jag inte orkat blogga.... Å jag har helt förträngt att det faktiskt är trevligt att kommentera andras bloggar som man läser...förlåt så mycket, men jag har verkligen följt er o tänkt mycket...men att skriva några rader har jag varit på tok för dålig på... =/
Nä...vilken konstig blogg det blev idag, men...tomorrow is another day - never give up!
Haha...jaaa...jag ska gå o knyta mig, ska upp o jobba o jobbar på knattedisco imorgonkväll.
Hoppas ni har det bäst alla där ute! Stor KRAM!!!