****** GOTT NYTT ÅR ******

Här sitter jag med ett glas vin brevid laptopen, har precisd ätit ost, kex & vin. Vi sitter o kollar på JVM hockey, å vilka duktiga killar!
Kan inte förstå att det redan är nyårsafton...imorgon startar 10-talet...tänk er 100 år tillbaks...undra hur dom hade det då?! Undrar vad som komma skall detta årtionde....
Vad skumt det blir när man tänker i 10-tal....jag har nyss fyllt 40, men inom detta 10-tal kommer jag att fylla 50! Gah! Hemska tanke! Å jag som känner mig mer som 25!
Å inom detta 10-tal kommer min syster dotter att bli tonåring! Och mina systersöner kommer att vara över 20 år o ha ett helt eget liv....OH MY GOD! Ganska läskigt faktiskt!
Hur man än tänker o gör så går livet vidare på ett eller annat sätt....!

Jag hoppas verkligen att Ditt nya år kommer att innebära mycket lycka, mycket kärlek, alltså mycket livskvalité! För det är ju det som räknas! För vem kommer att minnas dom där 24-timmars passen på jobbet? Ingen, men man kommer alltid ihåg när man fick mysa med den lilla 4-åringen (eller 14-åringen) - eller sin förälder, eller sin älskade. Det är ju såna saker som gills!

Jag tycker faktiskt att det är läskigt att tiden går, för den går så jävla fort nuförtiden!
Den lixom rusar fram, fast jag försöker att göra ingenting!
Det är alltså ingen mening att sega dig genom livet, fyll det med mening istället!

Har ni funderat ut några nyårslöften då???
Hmm....i flera år (många!!!) har jag vägrat o ge löften, jag hatar nämligen att lova nåt jag inte kan hålla! Det kommer sig av många anledningar men så är det...

Nu sitter jag här med några funderingar till löften....

Jag har gått ner ½ kilo sen jag opererade gallstenarna, jag har alltså inte gått upp nåt alls i vikt sen åtminstone 6 oktober -09 och det är jäääävligt märkligt! För allvarligt talat så har jag vrääääkt i mig onyttigheter, nästan levt på osunda saker som kexchoklad o godis o pizza....
Jag har ju tänkt en hel del på vad det kan bero på....för min älskade man har satt på sig ett antal kilon sen i somras, och vi brukar öka eller minska ihop! Hmmm....jag är sugen på att gooogla mig fram till vad det kan bero på, jag har ju haft ett ganska stort antal av "gallstens"-anfall efter operationen, senast vid 16:30 tiden igår. Jag får för mig att jag inte tål fett nå mer. Eller att jag måste dricka kolsyrad dryck ihop med fett för att slippa anfall. Men ibland kommer ju anfallen långt efter att jag ätit...skumt! Men hur ska jag orka kolla upp det? Vet ju att det snart kommer en kallelse för 24-timmars blodtryckskontroll o så har jag åt helvete för höga kolesterolvärden, det onda kolesterolet, det andra och det tredje kolesterolet är också för högt.

Undrar som faan vad det är för fel när jag får anfallen...?!!!
Det gör så jävla ont så en person som inte är van med smärta skulle nog avlida!
Det känns som ett järnband precis där BH-bandet är som lägst, runt hela bålen där, det gör så satans ont så det är jobbigt o prata. Det blixtrar av smärta o jag känner att jag kan DÖ vilken sekund som helst, så fort jag känner av det skyndar jag mig o tar en supp voltaren, tyvärr tar det runt en kvart innan det funkar så jag sitter på stolen i köket o undrar om jag håller på att dö!
Så jävla sjukt, vad faan kan det vara?

Nog om detta. Jag har ju 2 superduper-mysiga katter nu! Åh vilka skönhögar.

Jaycie, hon fyllde 7 månader i lördags, hon är verkligen "mammig", hon ska vara i samma rum som mig jämt. Hon älskar att apportera, och hon lämnar gärna sina "offer" som leksaksråttor eller hopskrynklade lappar i vattenskålen, hon älskar att dricka vatten direkt från kökskranen, hon är inte jättesugen på att sova i sängen, men hon finns i närheten. En riktigt mysig primadonna.

Sen har vi Armani, sonm fyllde 4 månader i söndags, han sover gärna i famnen på oss, han låter nästan som en liten beijbis när han tycker att vi ska fortsätta klia honom, han är en rackare på att busa! Jaycie kan bli en aning irriterad ibland, han sover gärna nere vid mina fötter, han är en mat-tjyv av högsta rang, tror att Armani blir en riktigt maffig kille!

Hm..jaa...vi är ju hemma i år, det är nog andra gången på 16 år som vi firar nyår hemma. Känns konstigt att inte vara i Kalix, men det funkar.

Som sagt var, hoppas ni får en jättemysig torsdagskväll o var rädd om varandra!

Äsch, nu glömde jag ju det där med löften...jag funderar på att sluta röka, men har inte bestämt mig än...vi får väl se vad som händer...

GOTT NYTT ÅR!

MiaMajja

GOD JUL!

Önskar Er Alla en mysig o fröjdefull Jul!

Kram Mia, Perra, Armani & Jaycie

** **

* * ** ****

**************

*************

*******

***

*

Öppnade dagens tidning (arbetarbladet) och fick syn på ledaren, på sid 3, det måste ha funnits någon anledning till det, för den var ju så himla bra. Nu kommer jag att kopiera lite av det som stod skrivet, författare; Björn Ranelid.

Om Människan

Om människan vetat hur fri hon är, så hade hon darrat som en hund inför en jordbävning. Du bör inte färdas långt för att finna ett mirakel, ty det finns inom dig.

Den mest spridda sjukdomen i världen idag är ensamhet och mot den finns inte medicin eller vaccin.

En av tre människor i världen idag är statistiskt sett antingen kines, indier eller afrikan. Du har inte bestämt var och när du föds och vem som är din fader och moder. Dessa humanistiska axiom kan ingen med rätta bestrida och förneka och de är initialen till det mänskliga livet.

Alla barn är fullkomliga i sig och de kan inte göras större eller mera värdefulla genom ära, berömmelse eller pengar.

Varje människa existerar i endast ett exemplar och när hon är borta kan hon inte ersättas av någon annan.

Alla levande varelser i världen delar på vatten, luft och jord och dessa kan inte bytas ut.

Ingenting kan ersätta syret i människans hjärna och ingen kan leva utan vatten en längre tid. Om sammansättningen i luften som vi andas ändrades för mycket skulle vi inte kunna existera på jorden.

Människans hjärna väger ungefär 1400 gram- Den har skapat alla maskiner, böcker, konstverk, byggnader och uppfinningar i världen. Ordet är fullkomligt viktlöst, men det har aldrig varit viktigare än vad som det är i dag. Påven i vatikanstaden, den amerikanska presidenten och talmannen i alla rikdsdagshus och parlament klarar sig inte utan det.

Christer Fuglesang har färdats en nanosekund ut i evigheten med hjälp av en maskin och försynen, men van Gogh, Rembrandt, Astrik Lindgren och Carolina Klüft klarade sig med hjälp av kroppen och en själ som var fullkomligt viktlös.

Allting som gör dig, mig och oss till människor väger och kostar ingenting.

Dessa kvaliteter är helt immuna mot varje form av teknologiska uppfinningar. Inga maskiner i världen kan ersätta människan när hon längtar, önskar och beter sig mot andra individer.

Om du mister ordet i tal och skrift, så definieras du i förhållande till det som du saknar och inte längre har i din makt. Ordet färdas med ljusets hastighet i trettio tusen mil i sekunden. Det ligger blickstilla på ett papper och väntar på din blick. Genom människans öga uppstår det från döden.

Nobelpristagarna i fysik, kemi och medicin kan inte förklara kärlek, skratt, gråt, glädje och sinnlighet. Den mest avancerade datorn i världen kommer aldrig att bli förälskad, gifta sig, sörja eller längta. Det gäller idag och i all framtid.

Det är ingen brist, utan en seger för den gåtfulla och märkliga människan.

Det mänskliga ögat förmår inte ta in och återge verkligheten utan hjälp av hjärnan. Handen, foten, nervcellen och synapsen är mästerliga i sig och kan- aldrig i en ful*lgod* mening ersättas av en robot.

Varje sekund av d+itt vakna och sovande dygn pågår ett tystlåtet och mirakulöst universum innanför din hud som du inte behöver ägna en tanke så länge det fungerar.

Inte föränn du mister din syn, hörsel eller en hand och ett öga blir du varse vad du burit i ditt liv utan att ägna dessa organ och kroppsdelar särskilt många tankar genom åren.

Den osynliga verkligheten är alltid och överallt mera väsentlig och avgörande för den mäsnkliga sam- och framtiden än vad den synliga är.....

Åter igen, God Jul och var rädda om Er & varandra!

Gårdagen kan kallas Avslut...

Är som sagt i Kalix o hälsar på mina nära o kära.

Gårdagen började med att jag o Mamma var med Amelia till lasarettet o tog bort Amelias gips på armen,det kan man väl kalla ett avslut?!

Sedan åkte vi till min pappas grav och tände ett gravljus...nånting märkligt hände då jag fotograferade, jag har ansikts-igen-känning på min kamera, när jag tog kort på mamma och Amelia vid graven så fick jag anstikts-igen-känning uppe bland björkarna! På 2 kort! Vad betyder det? Vem var det? Jag har försökt o titta men jag ser inget, kanske syns när jag lägger in bilderna i datorn?

Efter det åkte vi till min farmors nya hem på Björkebygården. Min farfar var redan där, han stapplar sig dit med rullator genom ishalkan o med sina dåliga ben 2 gånger om dan...
Vi satt där och pratade en stund o sen tog vi med farmor i bilen hem till farfar.

Mamma hade lagat mat och tagit med en massa julfika, vi var där några timmar och sedan förde vi tillbaks farmor till hemmet.

Jag har sett dödsångesten i ögat på mina båda farföräldrar och det är bland det hemskaste man kan se! Därför HATAR jag att bo så långt ifrån dom. Jag sa åt farmor att " vi ses ju snart igen" - och då sa hon " man ska tro på gud"....så för mig kändes det som att hon tror att detta var sista gången, det kände jag att även farfar tror .....så fruktansvärt hemskt!

Jag kan ju inte jämföra hurdan andra människors relationer till sina farföräldrar är, för alla har väl det olika. Men min farmor o farfar har ställt upp för mig i 190. Tex när jag var liten o var sjuk så fick jag komma o vara hos dom, och dom gjorde sitt bästa för att jag skulle ha det bra.
Farfar tog med mig till skridskobanan eller biblioteket eller så åkte vi skidor...minnen....vad skulle man göra utan minnen?! När jag tänker på min farmor o farfar så tänker jag: Trygghet!

Sedan åkte vi hemåt och vi hade ju lovat Amelia en leksak för att hon var så duktig hos farbror doktorn...hon valde "lilla gubben" - ni vet Pippis häst, hon älskar ju djur!

Handlade ingridienser till Chicken Fajitas och åkte till syrran som kommit hem från jobbet och där lagade vi o åt. Kanongott som vanligt!

Vi laddade inför Idolfinalen med efterrätt bestående av päronhalvor i ugnen med after eight på och glass. Lite godis o Chips.

Såklart vann ju Erik, guldgossen! ;P Liten o tanig men en röst som äger!
Blev besviken på hans låtval "final countdown" - för jag tycker det var den sämsta låten han framfört. Men...man kan ju inte vara perfekt jämt.
Låten "Higher" med Erik var helt kanon, en sån låt som sätter sig på hjärnan.

Har precis ätit klimpvälling, gu va gott! Ska ta med Amelia upp till Syrran o grejja på.
Hon skulle på livet följa med mamma (mormor) hem o sova igår.
"Mormor, jag vill vara kompis med dig" - sa Amelia
"Jamen mamma o pappa då?" sa mormor
" Jamen dom är ju kompisar med varandra" - svarade Amelia...hehe, hon är så sööööt.
Helt underbar! Och vilket ordförråd!

Som vanligt har jag inga bilder, får väl lägga in dom när jag kommer hem igen.

Hoppas ni får en mysig lördag! Kram!

JA! Jag vet! Jag är skitdålig på å blogga nu!

Nä...jag är inte så ego.Jag har inte - tar inte - mig tid o blogga nå mer, allt ska gå snabbt, så en snabbsväng in på facebook är det endaste jag har pysslat med i sån väg på flera veckor...

Inte för att det är händelselöst här - nä inte det minsta lilla - men jag har väl inte prioriterat detta...Å nu är jag så trött! Jag jobbar på i 190 hela tiden med alla möjliga o omöjliga projekt.

Fast jag skulle önska att jag hade bloggat under denna tid, hur tusan ska jag nu kunna komma ihåg allt som hänt, allt jag gjort, osv osv osv....fast det är väl inte det viktigaste.

Vad är viktigt? Här o nu! Jag o du! Haha, va poetiskt...lr nåt.

Nä, såhär är det. November & December är dom kämpigaste månaderna alltid!

Få se nu...vad har hänt?

Jag tog beslutet att avliva även Shakira...jag insåg efter MYCKET funderande att hon också blivit psykiskt störd av Shadow. Ett nervvrak av högsta rang. Det märktes så väl på våran nya kattunge Jaycie, för hon fick samma behandling som Shakira fått utstå av Shadow...när jag sedan läste på internet om ett liknande fall där det beteendet "ärvts" vidare så insåg jag att det bara fanns en sak kvar att göra för att "hela" familjen. Och det kan jag tala om, att det var så satans vidrigt att åka till veterinären med Shakira, för hon var inte heeeelt psykad som Shadow...så hela tiden var jag på väg att åka hem igen, ändra mig o skita i det...men...ett sjukt djur mår inte bra, utan det gör att hela "familjen" blir sjuk... Veterinären märkte också att hon var otroligt nervös av sig. Sedan diskuterade vi dethär med skogkatter (norska/amerikanska)...att dom mest troligt blir knäpp i huvvet av å bo i lägenhet...jamen, det hörs ju bara på namnet. Klart dom vill vara ute, dom ska kunna jaga o vara ute. Så nu finns även Shakira i katthimmelen. <3

Ja då var det bara Jaycie kvar....det kändes konstigt...att bara ha en katt...och hon är så himla sällskaplig! Hon vill vara med överallt och gillar inte alls att vara ensam. Läste på internet att den rasen (ragdoll) kan bli deprimerade av att vara själv, så....klart hon måste få en kompis som hon kan busa med!

Vi letade o letade...Perra var ju sugen på en ny Maine Coon-katt...men jag...nä...inte föränn vi bor i hus iaf!

Tillslut hittade vi världens maffigaste goa ragdoll-kille i stockholm, så förra helgen åkte vi ner o hämtade honom! Han är såååå söt! Och...vad stoooor Jaycie blev helt plötsligt, nog för att hon hunnit bli 6 månader, men nu när vi såg skillnaden! Wow!

I början var det inte poppis att vi tagit hem Armani (som han heter) - Jaycie tyckte ju att han luktade konstigt, så det blev en hel del fräsande o sånt, men efter nån dag så accepterar dom varann o kan tom tvätta varann. Dom busa en hel del. Å dom är sååå underbara!

Vad vore livet utan djur?!

Jaha....vad mer har hänt? Jag har återhämtat mig från gallstensoperationen, ärren är skapligt fina, utom det som ligger högst upp på magen, ärret går inåt på nåt fult vis....kan man stämma dom för det? Å kanske få lite sveda o värk, för så dääär kan man ju inte se ut när bikinin ska fram? ;P

Var o tog några blodprover i veckan o det visade sig att jag hade för höga kolesterolhalter o för högt blodtryck! Va faaan?! Det känns som att dom snart får montera svängdörrar på hälsocentralen enbart för mig....jag ska nog ge f-n i å gå dit, man är väl inte sämre än man känner sig??!! Börjar tro att dom har smutsiga blodprovsrör eller nåt.

I år ska vi inte åka till norrbotten o fira jul =´(

Det beror på att Perra måste jobba...känns inte helt ok! Men ibland måste man göra det man måste....å jag har sån abstinens efter min familj uppe där!

Så...på tisdag den 8:e december flyger jag upp en vecka o gu´va jag ska gosa med ALLA!

Heeeela tiden! En hel vecka ska jag spendera där, det behöver mitt psyke o min själ!

Annars skulle jag aldrig klara mig! Men...jag får ju lämna Perra o katterna hemma, det är inte alls kul, å Perra skulle ju gärna vilja följa med...men! (dessa jävla men) Han måste jobba!

Har varit skitmycke o göra i bostadsrättsföreningen också, många som har flyttat o annat tok. Min ordförande-mobil ringer flera gånger om dan o ibland är det j-ligt drygt!

Sitter i långa tankar....vad har mer hänt då?....Massor!

Har julpyntat, allt är nästan klart, måste stryka o hänga upp vardagsrumsgardiner så är det i princip klart för jul - men...(!) en jul här hemma kan aldrig bli som en jul i kalix....

Fast vi får göra vårat bästa iaf. Perras brorsa kommer hit iaf.

Sen ska vi till Perras mamma på julaftons lunch o äta kålsoppa.

Julmat o sånt äter vi hemma, tror det bara blir vi 3 o katterna. Ja sen är det väl över?

Å gu va tråkigt det lät!

Men...det går aldrig att jämföra med Kalix...julgröten hos mamma...mmmmm....å tänk, förra året när vi åt julgröt så fick jag mandeln! Å gissa om jag hade svårt att hålla mig?! Den som får mandeln i gröten sägs ju ska gifta sig året efter. Och det var ju precis det jag o Perra hade planerat, men allt var ju hemligt, så ingen fick ju veta nåt så jag skojjade bort det där med mandeln bara...

Sen är det ju själva julklapps-utdelningen som är så mysig, nu tänker jag på Amelia, min älskade systerdotter! Att få se hennes ögon tindra när hon får öppna paketen! Det är värt mycket!

Nu har ju grabbarna blivit så stora så det är mest pengar i deras "paket" - men dom myser ju dom också, det ser man! Åxxå är det ju dendär speciella känslan när vi alla är samlade...det går aldrig att förklara, det måste upplevas! Å i år får jag inte det.

Satans jävla jobb-jävel! Nääää...man ska vara glad för att man har ett jobb i dagens läge!

Men om jag fick önska så vore vi där!

Nu låter det ju som att det är helt värdelöst här men så är det ju inte, men tänk själv, hur kul är det med 3 vuxna som firar jul ihop? Heja kalle anka...eller blir det hans fru anna anka? Haha!

Den senaste tiden har vi varit sååå lata när det gäller matlagning...vi har blivit halvt beroende av thai-mat. Det finns thai-mats-husvagnar i var o varannan vrå - och dom har kanongod mat. Och mycket får man också. Enkelt o bekvämt!

Vad konstigt det blir när man ska försöka minnas saker o skriva så nån fattar....

Hyacinter....jag knarkar hyacinter! Jag är helt beroende, rosa, vita, blåa...dom luktar ju så gott!

För tillfället har jag 10 st hemma...och många fler kommer jag att hinna köpa innan denhär julen är över. Julstjärnor är också jättefina, men dom är tok-giftiga för katter, så sånna har jag inte haft på flera år.

Jag tycker att det är tok-mysigt med all julbelysning, det känns varmare o hjärtligare på nåt vis. Undan med mörker o elände, fram för ljus o värme! (kan ni se mig med plakat, demonsterande som en annan hippie kanske? Jag är nog för trött för detta men fortsätter skriva lite till... Kan ju komma en o annan braig tanke....

Kläder...jag skulle behöva köpa lite nya kläder! MEN...vem orkar ge sig ut i affärerna nu då?

Jag får nästan panik när jag åker in till köpcentrat, ALLA människor verkar vara där på en o samma gång...finns det nåt som irriterar mig är när jag är stressad o inne på en klädaffär där det är en massa folk, då slår det aldrig fel; då finns det plötsligt karlar som går omkring o är i vägen, för faan, det är en klädaffär för tjejjer, dra till claes ohlsson lr nåt, ni ska ändå inte ha vare sig bh eller tights! Gah! Meeeen...jag kan ju vara helt fel ute...det kaaaan ju vara en liten helg-transa som går omkring o spanar på nå fynd...eller helt enkelt en jättesnäll liten guuuube som ska köpa sin söta lilla fruga en liten present. Men va faan. Måste dom sävla sig runt precis när jag är där o är stressad?!

Nya fotografier....jooo...det har jag ju....det var länge sen jag la ut nåt nytt...meeeeen...dom finns kvar i mobiler o kameror...har inte orkat lägga över dom i datorn. Det kan också ha inverkat i att jag inte orkat blogga.... Å jag har helt förträngt att det faktiskt är trevligt att kommentera andras bloggar som man läser...förlåt så mycket, men jag har verkligen följt er o tänkt mycket...men att skriva några rader har jag varit på tok för dålig på... =/

Nä...vilken konstig blogg det blev idag, men...tomorrow is another day - never give up!

Haha...jaaa...jag ska gå o knyta mig, ska upp o jobba o jobbar på knattedisco imorgonkväll.

Hoppas ni har det bäst alla där ute! Stor KRAM!!!

Styrs samhället av egoister ???!

På den här bilden ser ni min Farmor & Farfar, i knäet på farfar sitter min pappa Kurt och i farmors knä sitter min Faster Barbro. Jag tycker så mycket om denhär bilden...vet inte riktigt när den är tagen men...jag ska försöka tänka...det måste vara nån gång på 50-talet för min pappa var född -47. Nåja, bilden är väl iaf 50 år gammal. Nu till min titel på inlägget...

Min Farfar har blivit nekad att flytta till ålderdomshemmet - min farmor - hans fru - finns där sedan ett tag tillbaks, och han känner sig så ensam och otrygg hemma. Men vad hjälper det?
Han har hemskt dåliga ben och kan ramla ihop när som helst, och det gör han också, det är bara en himla tur att han inte skadat sig för allvarligt ännu. Han har ju ett larmpaket, men det fungerar bara ibland, han får oftast trycka på det flera gånger innan det fungerar, tydligen har överste-chefen varit dit och skruvat i larmet otaliga gånger men det funkar inte ok ändå! Snacka om otrygghet - jaaaa...jag har ett larm, men vet inte om det funkar när det behövs!.....

Nog trodde då jag att den dag man är 91 år fyllda, att det inte är några problem att få ett boende på ett ålderdomshem, speciellt inte om din äkta hälft redan bor där...men nähä då!
Det finns inga lediga platser säger dom, men farfar vet om att det bor en ensam dam i ett dubbelrum...hur vore det att flytta henne till ett enkelrum så vore saken klart?
Dom har också kommit med nåt korkat förslag om att han kan få flytta till ett helt annat ålderdomshem 2 mil bort...men snälla...han vill ju bo med farmor!!!

Han får inte ens färdtjänst!!!! Han ska med sina dåliga men stappla sig iväg till en busshållplats och huuuur ska han komma upp på en buss? Och huuuur ska han klara sig när han inte orkar gå långa sträckor? Vem ska bära hans matkassar? Nä jag blir så otroligt arg!
Han är 91 år och har i hela mitt liv alltid varit den som fixat o donat och ordnat. Men av förklarliga skäl så orkar han inte det nu. Och jag önskar av hela mitt hjärta att jag visste vilka knappar jag skulle trycka på så han fick den hjälp han behöver!

Jag var in på Övertorneås hemsida idag....där kan man läsa att socialchefen säger;
Främja människors sociala trygghet och levnadsvillkor i samhällslivet.
I Övertorneå ska alla känna trygghet och självständighet på äldre dar.

Vidare kan man läsa under vård o omsorg;
Vård och omsorg ska vara självklara rättigheter för de som av olika anledningar inte klarar sig själva.
Alla äldre ska vara förvissade om att de får den hjälp de behöver.

Men hallå! Bara tomma ord!
Varje gång min farfar ringer till mig så talar han om hur ensam o ledsen o otrygg han är.
Och här sitter jag, 100 mil ifrån och känner mig så jävla hjälplös!
Jag tycker detta är rent ut sagt förjävligt! Men vad kan JAG göra?

Ibland blir jag bara så jävla lessen...

...och då är det fruktansvärt skönt att gråta!



http://www.youtube.com/watch?v=Bwu7ixmQk0c&feature=channel



http://www.youtube.com/watch?v=RtoDox0kAFE&feature=channel

Gårdagen och Dagen efter...

Här sitter jag hemma i köket ungefär 1,5 timme efter hemkomsten från sjukhuset.
Blek, glåmig, drogad o har skapligt ont. Det blev titthåls-kirurgi, dom gjorde 4 hål i buken på olika ställen och förde in tv-kamera och annat jox, sen tog dom ut hela gallblåsan o stenarna.

Dom här förbanden ska jag ha på mig i två veckor om dom inte blöder igenom nåt fruktansvärt, och efter 2 veckor ska stygnen tas bort.

Har ni sett nån gasigare mage? Men fy fan alltså! Ser ut som en gravid i 10:e månaden...haha!

Dom förde ju in en massa gas i magen för att lättare kunna se vad dom pysslade med, och nu ska den gasen ut, o då får man fruktansvärt ont i axlar o skuldror. I natt har jag sovit sittande...med 7 kuddar bakom mig i sängen. Det var totalkört att lägga sig ner, sen har jag sovit hur dåligt som helst! Det gör ju svinont bara man hostar eller rapar eller hickar. Gasen ska ju ut som sagt var.

Ett stycke blodig näve...det är INTE skönt när dom sticker in nålarna för dropp! En i varje hand.

Jaycie ligger o vilar i sin älskade klätterställning/sovplats. Hon är så go! Ska ta nya bilder där det syns hur hon har växt på sig. Gullungen har sovit vid mina fötter hela dagen idag!

Och här ligger myspysarna på köksbordet och inväntar mat.

Förvånansvärt orkar jag sitta vid datorn en liten stund, men det känns bäst o sitta o vila.

Ska försöka krya på mig så bra det bara går.

Tack så hjärligt alla ni som tänkt på mig!

Kraaaaaaaaaaam!!!

Söndagstankar

Orkar inte ladda upp nya bilder från kameran så jag kör en från i februari när jag klappar Lejonhanen på Mauritius. Såååå coolt! =)

Ja, som sagt var....slarv-majja här då...orkar inte blogga, orkar inte kommentera andras bloggar, men tjuvkikat o läst era bloggar har jag minsann...dumt att inte kommentera....men jaaa...alltså, det känns som att hjärnan har brunnit upp...det är för mycket just nu...

Om två dagar är det dax för operation för mig! Äntligen - säger jag - fast i nästa andetag är jag inte lika kaxig...så mycket som ska fixas innan ju (och sen kan man ju få tankar om att det kan gå fel under operationen, att dom hittar nåt som inte ska vara där...att man inte vaknar igen...ja...sånadär mindre trevliga, helt onödiga, men inflygande tankar iallafall.)

Först ska jag på kvällen innan tvätta mig med en speciell tvål som tar bort bakterier...och det är ingen liten procedur minsann...hej o hå, det står noggrannt preciiis hur man ska göra (inte glömma naveln tillexempel) - ja, man ska tvätta sig 2 gånger på kvällen, sen ska man ta på sig nytvättade kläder (nähä!?) och renbädda i sängen innan man går o lägger sig. Innan jag går o lägger mig ska jag också dricka 4 förpackningar med kolhydrater - nåt som gör att man fortare blir ok efter operationen....sen ska jag förhoppningsvis somna...och kliva upp minst 2 timmar innan jag ska vara på operation, för jag måste ju duscha 2 gånger till och dricka 2 förpackningar dryck minst 2 timmar innan...

Sen ska jag ju in till Sandviken också, på dagkirurgin, och min älskade make har redan åkt och jobbat den tiden jag ska vara där (7:30) så jag ska få skjuts av min granne.

Sen ska man ju ha med sig saker...legitimation, 300 kronor, ev medeciner och cigg....

Äh...orkar inte tänka på det nåmer idag....det ordnar sig säkert - o gör det inte det så är det väl bara så...

***************

Jag har sån fruktansvärd längtan efter mina nära o kära...dethär har upptagit massor av min energi...fy faan säger jag bara! Det är så jävla sjukt att bo så fruktansvärt långt ifrån dom man älskar o är rädd om! Helt vansinnigt! Totalt rubbat! Men...vad fan gör man när man väl skaffat sig ett liv här? Det är ju inte bara o ta sitt pick o pack o dra uppöver direkt...inte när båda har fast jobb o allt, inte i dagens situation iallafall. Därför tycker jag att är det nån jävel som är förtjänt av att vinna ofantligt snuskigt mycke pengar så är det väl ändå jag! Skulle köpa ett rå-mysigt hus med havsutsikt uppe i Kalix....börja måla tavlor och starta kattuppfödning! Men...vad fan...dom futtiga kronorna man vinner på Lotto räcker inte ens till en trisslott...varför är det såhär? Å dagarna bara går...och blir till år...och inget händer...man springer runt i sitt jävla ekorr-hjul o gör i princip samma jävla sak hela tiden! Utom det man innerst inne vill!

Åsså lämnar man in ett litet lotto igen o hoppas...o blir lika jävla besviken igen...och igen...och igen...å fy faan va sjukt!

***************

Har haft en hel del tankar om dagens samhälle också för att det händer så mycke skit nu.

Felet med dagens samhälle är att ingen längre bryr sig!

Man har slutat bry sig om varandra.

Varför? Jo, därför att allt bara handlar om YTA nu för tiden! Och EGOISM! Ingen verkar bry sig på allvar om nån annan. Det är JAG, MIG, MITT som gäller. Status!

Dom som bryr sig gör det på fel sätt; genom att kritisera och se det dåliga!

Allt är bara yta - endast det som gäller. Är det konstigt att vi har det samhälle vi har? Vi förtjänar ju det! Alla människor i i-länderna lever en dröm - som är just det - en dröm.

Många låtsas ha uppnåt nån slags utopi - men tittar man bakom maskerna så mår alla dåligt.

Enough is never enough!

Det är för lite kärlek i samhället - världen!

För lite äkta - för mycket plast, plåt, spackel, ja vad som helst.

Allt ska gå till ytterligheter. Då verkar man vara lyckad.

Nåt måste göras - annars kommer mänskligheten att dö ut - på ett jävligt sätt!

************

För övrigt då, såhär lite mer normalt..haha!

Jo...min övriga familj mår bara bra, lill-kissen växer o frodas och är helt underbar!
Vilken skönhög! Hon har så häftig personlighet så det är inte sant! Fast hon har ju fått sig nån tass på skallen av åldringen, när hon tycker att det blir för mycket bus...uppfostran.

I går var vi ut och åt med Perras bror o hans fru och deras ena dotter, vi var på Klaras i Sandviken. Det var underbart god mat, jag åt kött (kyckling, fläskfilé o oxfilé) med 4 olika såser och klyftpotatis, Perra åt Black & White. Vi satt o surra mycke om Marmaris då dom nyss kom hem från sin semester, lite ovanligt för vi brukar ju alltid följa med dom. Men...har man en liten katt-bejbis så vill man inte åka iväg.

Har haft en massa gallstens-attacker sen sist jag bloggade...så jag har fått sjukskriva mig i omgångar...man pallar inte o jobba med morfin-suppar i kroppen! Man orkar inte ens med sig själv. Men nu jäklar! 2 dygn till!

Jag hoppas verkligen få tillbaks lite energi sedan...jag har så mycket att göra!

Ja...nä...klockan är mycket...ska upp o jobba i morgon. Orkar inte leverera mer av mina jyriga tankar ikväll...men jag hoppas ni har det fruktansvärt bra allihop!

KRAM!

Yes! Nu har jag fått ett datum!

Idag damp det ner brev från kirurgkliniken!

Tisdag den 6 oktober kl 7:30 ska jag in på operation! =)

Nu ska ni få era j-la gallstenar!!!

Ska vara fastande men fick åka o hämta ut nån konstig dryck från apoteket som jag ska dricka kvällen före och 2 timmar innan. Hoppas den inte smakar förjävligt. Missade att jag skulle köpa en viss svamp som jag ska tvätta mig med på kvällen o morgonen före, men jag hinner ju, har ju 2 veckor på mig. Känns skönt att äntligen ha fått en tid, men samtidigt nervöst.

Det är meningen att operationen ska göras genom 4 hål i magen o buken fyllas med gas, men på 5-10% fungerar inte det och då blir det öppen galloperation, hoppas att jag tillhör dom där 90-95% som klarar sig med det första momentet. Isåfall tar den operationen 1,5-2 timmar och sen får man vara kvar ca 5 timmar. Det står att man måste ha någon hemma hos sig på natten då man kan känna sig något "mörbultad" efter op och kan behöva hjälp hemma...

Sen står det att sjukskrivning efteråt bestäms i samråd med läkaren efter op. Oftast räcker en vecka. Så...nu är det bara å vänta å se. Fick en lapp med en massa frågor som ska fyllas i och skickas in om jag har tex astma, hjärtsjukdom, äter cortison, njursjukdom mm mm

Sedan följde det med en lapp om att jag måste ta blodprov, 16 olika grejjer dom behöver ha, vad allt betyder fattar jag inte men det är väl viktigt.

Så...det lönar sig att tjata på läkare o sjukvården i allmänhet för att få det man vill ha, i mitt fall en operationstid, för hade jag bara mesat på så hade det nog dröjt lääääänge. Har en kompis som fick vänta 1,5 år på sin. Så ett gott råd: ge er inte i första taget när det gäller sjukvården, var som en igel så tröttnar dom ;)

Hoppas ni får en underbar måndag allihop! Kramar i massor!

Underbara Sköna Söndag är snart slut

Hopp o hej vad jag är slarvig med o blogga...men...det blir bara inte av...får ibland inte ihop tankarna o orden i hjärnan som jag vill och då är det lika bra o hoppa över det just då.

Men, nytt försök igen...

Har gått igenom mina bilder lite...och erkänner att det känns nostalgiskt att titta på dom...längtan till Kalix o norrbotten känns rätt hård just då.

Här sitter Mamma o Amelia på soffan hos syrran o myser...kom och tänka på en kväll i somras, en lördagkväll tror jag att det var och syrran skulle jobba natt. Vi hade köpt chips och ostbågar och skulle mysa med Amelia, vi kollade på 101 dalmatiner , den otecknade versionen som kan vara ganska läskig, iaf om man är 3 år. Nåja, vi satt och mumsade i oss chips o läsk och så kom en kompis till syrran över och Amelia säger: Heeej Kerstin, du får vara med på våran fest om du vill! =) Gulligt va! På slutet av filmen vart det lite läskigt med Cruella De Ville så då sa Amelia: Moster, jag vill se på nyheterna nu... Lilla gumman då! Gu vad jag saknar henne!!! Och alla andra såklart!

Helgen har gått i myspys-tecken...det har varit kanonväder i helgen - helt underbara höst-dagar. Idag har jag gjort slingor i håret - tror det blev rätt lyckat, men jag kan ju förstå dom som går till frissan o gör det (själv är jag alldeles för snål...haha) - för man får himla värk i armarna när man står o grejjar på. Tog ju ur allt löshår förra veckan en kväll när jag satt framför teven så nu känner jag mig helt naken...ska kasta i lite mörkbrun färg i underhåren innan jag (läs; min man) lägger i nya slingor. Kanske blir nästa helg...

Just nu är Perras brorsa o hans fru i Marmaris i Turkiet, och vi brukar alltid åka med dom, men...vi kunde ju inte åka nu när vi skaffat lilla Jaycie. Hon är alldeles för liten för att lämnas bort till kattvakt. Men hon är såååå himla cool. Och mysig. Och gosig. Och social. Helt underbar faktiskt. Alldeles nyss hoppade hon upp i min famn och la sig o sov på min arm...men det vart lite halvjobbigt o sitta o skriva med henne där så jag flyttade över henne till en mysigare plats.

Alltså...inget speciellt har faktiskt hänt på ett tag... Jo, jag har suttit o skissat lite på mina framtida änglamålningar. Måste börja måla nu känner jag. Eller göra nåt mer vettigt av min fritid. Skulle behöva gå ut o gå också, men...det är nåt som sitter fast, det blir inte av!

Såg nyss att min farfar ringt idag, men nu är det försent att ringa upp. Undra vad han ville? Säkert bara prata lite. Tror nog han ringt fler gånger om det varit nåt allvarligt. Har en kul bild på farmor o farfar som är tagen sommaren 2005.

Världens bästa farmor o farfar!

Nä hörni...det tog totalt stopp i hjärnkontoret...nåja....en liten updejt vart det ju iaf ;)

Ha det så himla bäst allihopa så ses vi en annan dag! KRAM!

Läkare??? eller vadå?

Lyckades efter många om o men få tag i en läkare på Kirurgen idag.

Men vilket riks-pucko!!! Han började ifrågasätta mina smärtor!?

-"ja, jag kan ju garantera att alla gall-relaterade smärtor försvinner med operationen-men om det är andra smärtor du har så har du ju dom kvar".... eh, say what???

Jag frågade också om han sett mina bilder från ultraljudet -"eh, nej, man ser inget på dom, det räcker att personalen där talar om att det är stenar"...men jaha??? Hur menar han?

Sen sa jag att dom ju hittat kronisk inflammation i gallgången...men det lixom tyckte han var en baggis! Sen frågade han om jag spydde när jag fick anfall...men jag är en sån - som verkligen har svårt för att spy, jag får alla spykänslorna, vatten i munnen o kan stå med håret uppsatt över toastolen; men det kommer inget kräks! Jaha...då vart jag en "sämre patient" pga det då...?!

Han började surra om allt möjligt IBS och andra magfel och att man kan "må dåligt" (typ psykiskt) !?!?!?! Förbannade idiot!!! Jag har gallsten och jag ska opereras, punkt slut!

Jag frågade också hur länge det kunde dröja, men se det visste han inte heller...

Då var jag bara tvungen att säga att min syster opererades för gallsten när hon bara var 9 år och att min pappa dog av magcancer endast 33 år gammal, så att han kanske kunde förstå innerbörden av att jag ville ha en operation SNABBT! Nå...han kanske kunde ordna så jag kom lite före i kön...vadå kanske??? Vadå???? Bli för faan aldrig sjuk om du kan undvika det!
Nog fan kan man ha jävligt dåliga dagar fast man är totalt frisk, men fy fan när energin är som bortblåst o allt bara känns skit - då önskar jag att jag hade en vanlig lite halvtrist grå höst-ångest bara....

Spännande fortsättning följer...skulle inte förvåna mig om det står i mina journaler att jag är en envis o jobbig jävel, men se det skiter denhär flickan i.

Sov så sött allihop - om ni kan!

Och vet du faster, jag har samma problem med kuddar som dig, vet inte huuur många jag har handlat, men ingen är riktigt 100% bra för mig, jag var också på IKEA och köpte en kudde för dom som ligger på sidan...men njaaa...den är bara "sådär".

KRAM! KRAM! KRAM!

Ja, vi har ju skaffat en ny beijbis!!!

Låt mig presentera våran nya lilla spinn-maskin : Jaycie
Hon är en helt underbar katt av rasen Ragdoll. Vi åkte och hämtade hem henne från Umeå den 22 augusti - vilken underbar katt säger jag bara!

Här står Perra o håller upp henne ungefär som man gör på utställning.

Här har vi en urtrött Jaycie, hon busar som en galning o hux-flux sover hon djupt.

Hon älskar att leka med små möss - och hör o häpna - hon har redan lärt sig att apportera!

Om nån av oss kastar iväg musen så springer hon i full fart o hämtar den, tar den i munnen

och springer tillbax till oss, där släpper hon taget om musen så vi kan kasta den igen, så kan hon hålla på i timmar =)

Hon gillar verkligen inte att vara ensam, hon behöver inte sitta i knäet, huvudsaken hon är i samma rum, då är hon nöjd, och då man har en hel del köks-sysslor så har det blivit så att gumman har somnat på köksbordet ett antal gånger...

Här "posar" dom bägge två, Shakira är överlycklig över att ha fått en egen bejbis! Dom blev kompisar nästan omedelbart - härligt!

I början var hon svartsjuk på oss om vi tog lillisen, men nu funkar det.

Här ligger skönhögarna, Jaycie har diat Shakira...otroligt...hon har ju knappast nån mjölk, men Shakira ligger där så nöjt bara o låter sig dias. Måste bara säga, att ha en kattunge i hemmet, det är väl bland det härligaste som finns.

Det händer saker mest hela tiden, och vi människor måste komma ihåg o vara extra försiktiga...tex med att stänga toa-locket...ett bad har det blivit hittills för gumman...sen gäller det verkligen att passa var man sätter fötterna, för hon är överallt o ingenstans på en o samma gång =)

Idag är det fredag - härligaste dagen på hela veckan!
Har varit o handlat ingridienser till en taco-pizza - sen blir det väl tv hela kvällen, har verkligen gått in för dethär med Idol-tittandet, har aldrig kollat från början men nu har jag bestämt mig för o se -tänk...vad många människor utan självinsikt det finns...haha...kul att dom bjuder på sig.

Hoppas ni får en mysig fredag allihop! KraaaaMissar! ;)

Det var ju inga diamanter...

Men däremot var det många stenar i gallan!!!

Jag hade ju tid för ultraljuds-undersökning idag. Tro inte att jag sov en blund i natt...låg och tänkte på vad det kunde vara OM dom inte hittade några stenar...vet ju att nåt är fel - och idag, när jag låg där och blev ultraljudad så sa hon ganska omgående att det fanns stenar.

Och vad gör jag?...jo: släpper loss några tårar, och blir GLAD över att dom fanns! Sköterskan trodde att jag blev rädd och ledsen, men jag förklarade att jag tyckte att det var skönt att äntligen få bekräftat att smärtan verkligen berodde på gallsten (och inte på cancer eller nåt annat). Inte för att jag på något vis gillar att vara sjuk, men jag tror ni förstår skillnaden.

Jag frågade hur många det var och hon sa: dom går inte att räkna, men det räcker med EN för att man ska få smärta...

Hon sa också nåt om att jag hade kronisk inflammation i gallan, men i övrigt var hon tyst som musen och sa hejdå och drog. Förmodligen fick hon inte säga nåt, det är ju läkaren som ska ringa upp mig och berätta senare.

Hoppas nu bara att jag får en tid så fort som möjligt för operation eller hur dom nu tänker lösa detta, för nu jäklars ska här blivas frisk & alert! Japp! Nu är jag så förbannat less på att ha noll energi - till och med hjärnan börjar skrumpna ihop snart, jag måste få in lite fart o fläkt igen!

Massor med kramar till er som tänker på mig!

Sköt om er o kramas mycket! =)

En av sommarens viktigaste händelser!

R.I.P

SHADOW

(S* Grönåsens Neo)

*2003-06-21 -- +2009-08-14

Min stora, stolta, goa misse...

Det gick inte längre att bortse från att ingen i vår familj mådde bra längre.

Vi kom till en punkt när vi insåg att livet inte alltid är det bästa alternativet,

men tro mig, fanns det nåt att göra så hade han aldrig behövat dö!

Jag kan bara hoppas att änglarna i katthimlen tar hand om dig, och att du slipper lida mer, och att du kan förstå varför det blev som det blev, och att du alltid ska veta att vi älskat dig sen första stund till ditt sista andetag!

***För alltid i våra hjärtan***

Sov gott underbara älskade Shadow

Å...vad länge sen...

Ja...jag vet...det började med att vi åkte till norrbotten på en underbart härlig semester - å då fanns lixom inte nån tid över till o blogga...man vill ju UMGÅS medans man kan! Fast i min fantasi, innan vi åkte, så såg jag mig själv sittandes nån kväll sådär o "rapportera" på bloggen...men icke då. Jamen, tänkte ju jag då, då kan jag ju blogga om allt när vi kommer hem igen...meeeeen då...då kom ju min älskade syster med familj hit och hälsade på, och då kan man ju enkelt räkna ut att varken tid eller lust fanns att blogga....hmmm...men sen då? Jaa..helt ärligt, så är jag inte helt i form, har lidit nå fruktansvärt av gallstens-attacker hela sommaren o dom har helt sugit musten ur mig...så nu vet jag inte hur jag ska fortsätta.

Massor med saker händer ju i ens liv utan att man tänker så mycket på det, men om man ska summera lite såhär i efterhand så är det ju MASSOR som händer. Ska göra ett nytt försök o ta upp bloggen, jag börjar med att berätta lite kort om sommaren.

Vad har hänt då....jo....jag har fyllt 40 (oh my god, tror jag ser yngre ut nu än när jag va 30):

Födelsedagen började helt underbart med att mamma och Ammis kom in på morgonen och sjöng "ja må hon leva" och hade en smarrig fika-bricka med sig :

Måste också lägga in en bild på den underbart härliga buketten jag fick av min moster och hennes familj (den höll sig så vacker lääänge):
Hade fest ute i stugan med släkt & vänner, men jag har lovat att inte lägga ut bilder på vissa så då bestämmer jag mig för att inte lägga ut på nån ;P

Det var mexikansk buffé på menyn, supergott.

Jag fick massor av jättefina presenter också! Tusen tack alla som kom ihåg mig!

Jag har varit på Pajalamarknad och där insåg jag ju att dom hade helt rätt karusell för mig, en lila drake (barn-berg & dal-bana...) Haha, Insane, nä tack, inge dödsångest för mig! Den här karusellen var bara helt perfekt, o visst är hon bara sötast i hela världen min Ammis:

Jag har en morbror som är suverän på att spela trummor, kanske någon av hans systers barnbarn tar efter? Kolla själv va tuff:

Min morbror har också en hel-cool jeep som Philip provkörde, gick hur bra som helst!
Har också varit på Överkalix-marknaden, måste då säga att den var usel, köpte ingenting!

Fast vi hade ju kul iallafall!!! Här är jag o syrran (pantertanterna..haha) i bilen på väg dit:

Jo, bakat bulla gjorde ju jag o mamma en dag också, jag tog med en massa bullar till farmor & farfar när vi åkte dit o det gillade dom verkligen, våra bullar är ju såååå goda!
Faktiskt så började jag måla på en tavla när jag var där, inspirerad av min älskade syster-yster som också börjat måla. OBS att tavlan inte är färdig på långa vägar, men jag lämnade den där och tänker fortsätta nästa gång jag åker upp...
Lite fika hann vi ju med också, på ett av dom bästa cafeérna någonstans, lyktan

Här sitter jag & älsklingen o mumsar i oss:

Ja det är svårt att på en kort stund beskriva vad vi gjort och

så, men dethär är bara några glimtar som fastnat på bild, såklart har jag ju myst massor med mosters prinsessa Amelia;

Här har vi byggt värsta prinsess-kojan juh! =)

Ja alltså, norrbottens-resan var underbar, som vanligt!

Men...som vanligt hinner jag ALDRIG med allt som jag vill och fantiserar om innan jag åker upp.

Jag skulle ha velat åkt fler gånger till min farmor & farfar, jag skulle så gärna ha åkt o hälsat på min faster o mina kusiner, jag skulle så gärna vilja ha hunnit kontakta en gammal kompis, jag skulle så gärna vilja ha hunnit MER!!!

Men tiden räcker inte till... Och det känns så sorgligt!

Så många mil emellan... Inte konstigt om man deppar ihop ibland...

Nåja...nu är det dax o sova för mig...återkommer förhoppningsvis i morgon med en fortsättning på berättelsen om mitt liv.... Sov så gott alla mysiga människor!!!

KRAM!

Bildgalleri....smått o gott från norrbottensresan

Resan började måndag 30/6 när vi packade bilen proppfull med kläder, fiskegrejjor o katterna såklart, vi skulle åka till Hassela med katterna, till Perras brorsa, och sedan skulle vi sova där och åka mot Kalix på morgonen vid 7.

Tyvärr vägrade katterna att sova så vi drog redan vid 4 på tisdagsmorgonen. Vi hade lurat kalix-borna att vi skulle åka på fredag eftermiddag...så ni kan förstå chocken när vi var där redan vid lunch på tisdan!

<- vackra lupiner i Hassela.

Kom på att klockan är mycket..måste in i duschen o försöka slumra en stund...har städat och stått i hela dagen för vi får ju kalixfrämmande i natt! =)

Gonatt o cs senare! Kram!

Jag borde skämmas som en hund....eller värre...

....men jag har haft dom 3 bästa veckorna på sååååå himla länge! Ni kan inte fatta! Jag har omöjligtvis haft tid att sätta mig framför datorn o bloggat lr nåt!....men vetni...det kommer massor med bilder o texter lite senare...jag måste ta till vara på varje sekund här nu, o nu måste jag iväg o fika the o nybakta kärleksrutor...min älskade mamma har ju fixat fika!
Lovar att vi ses o hörs - sköt om er alla raringar! KRAAAAAAAAAAAAAAAM!!!!

Läntan & Värme!

Denhär bilden representerar min längtan efter Amelia! Vet att hon älskar Hello Kitty....och varje gång jag ser en sån så tänker jag på gull-ungen! Det har varit en ruskigt varm dag idag...inte många knop är gjorda i onödan i denhär familjen idag....Perra har suttit o bundit lite lax-flugor...o själv har jag ordnat lite med föreningen, jag har försökt sitta ute på balkongen o sola...men...det blir ju som en BASTU...svetten bara rinner o jag får springa in hela tiden o torka av mig o dricka vatten...näää...nu skulle man ha varit vid havet! ;) "Ta mig till havet o gör mig till (k)ung".... =D
Idag har vi varit ruskigt lata...vi bestämde oss för att gå ut o käka en sen lunch till byns pizzeria, det blev filé Oscar + en starköl...Gott!
Om ni tycker att vi ser en aning slitna ut så stämmer det...värmen + en del vin igår är anledningen till det...



Här nedanför är en bild på båt-bryggorna hos oss. Lyckliga dom som kan åka ut o puttra med båten...

Knäppte också ett kort på "rondell-blommorna" som vi köpte till föreningen för ett tag sedan, dom är så underbart fina och brer ut sig så vackert, i denhär trägrejjen är det 4 blommor, vi får jättemycke beröm för dom.

Har börjat förbereda min packning till Kalix litegrann...tänkt ut o gjort små listor med sånt som jag måste få med mig...det jag glömmer får jag väl köpa nytt...måste till Dollars innan vi åker upp o köpa målargrejjor! OCH godis till Ammis o grabbarna...huvva ligen om man skulle komma upp UTAN godis...nä...då skulle man få skämmas!!! Huvudsaken jag inte glömmer filmerna; lejonfilmen, bröllopsfilmen och foto-filmen från Mauritius..och kamerorna...och laptopen...och barnens presenter...och eurona som blev kvar från turkiet-resan...och...gah! Nåja...det är ju nån dag kvar bara så det fixar sig nog.

Så....nu ska jag försöka lägga mig o förhoppningsvis sova...det är HETT...men som tur var hittade vi på en bordsfläkt i källaren....och...vet ni vad mer?? Jo...en baden-baden-madrass! =O

Hoppas ni kan sova i värmen!

Cs o hörs en annan dag!
Kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaam!!!

Ååååå vad vi njuter!!!

Shadow ligger i baden-baden o njuter nu när solen lagt sig, som ni ser så har jag ett billigt täcke och en kudde från Jysk istället för den ordinarie sittdynan....inbillade ju mig att jag hade en sittdyna nere i källaren...men näe! Har nu två baden-baden, utan sittdynor...va dumt!

Men det var ju alldeles för länge sen det var soligt o fint o man kunde använda såna, har nog kastat dom av bara farten när jag hade värsta urstädningen förra våren.

Nåja, iallafall....här har jag suttit dom senaste eftermiddagarna på min 1,5 kvadrat lilla ballkong. Efter kl 13:30 - för innan dess är det skugga....men vad jag njuter! Jag får massor av saker gjorda på förmiddagen, sen när solen kommer är det rå-slappar-tid som gäller. Fast det är svårt att ligga still längre stunder, det blir ju såååå svettigt! Hade varit guld om Perra hade lyckats få i båten...men han behöver hjälp av annat folk med att fixa nåt...men det andra folket har helt plötsligt upplösts i tomma intet och går inte att få tag i eller alternativt "har inte tid"...haha...jaja...what goes around comes around...eller vad det heter, u know what I mean!

Här är Perra brevid båten för 2 år sen när vi höll på o vaxa o tvätta den.

Här sitter en koncentrerad Perra o kollar på Sverige matchen i fotboll ikväll...ingen bra målvakt hade Sverige verkade det som....hmmmm....

För övrigt har vi varit till köpis en sväng, ingen avancerad shopping, lite ost & kex och apoteksvaror...måste säga att det röda vinet Leva verkligen går att dricka, gott! Och har jag en j-la tur så slipper jag nåt anfall idag...mag-anfall då...

Beställde foton från Maurititus-resan i förrgår och fick hem dom redan idag, tänkte att det kunde vara kul o ha på "riktiga" foton också, jag är urusel på att beställa vanliga foton, det mesta ligger på datorn, och hur kul är det igentligen??

Hoppas ni har det så himla bäst allihop och att ni verkligen passar på att njuta av det härliga sommarvädret som vi äntligen har fått...undra om min soldans funkade? ;P

Ja...just ja...höll ju på att glömma bort....fick en "chock" när Perra kom hem idag o sa att Michael Jackson var död!!! Va??? Amazing! Han som skulle leva tills han var 200 år eller nåt...jaa..där ser man...syretält hjälper nog inte så mycket....men visst är det tragiskt! Jag har dansat som en tok till alla hans låtar, tror jag kan texterna nästan utantill...kunde iallafall! Undra vad som händer med hans barn...tragiskt! tragiskt! tragiskt!

Massor med soliga kramar från mig till dig!!!