Yes! Nu har jag fått ett datum!

Idag damp det ner brev från kirurgkliniken!

Tisdag den 6 oktober kl 7:30 ska jag in på operation! =)

Nu ska ni få era j-la gallstenar!!!

Ska vara fastande men fick åka o hämta ut nån konstig dryck från apoteket som jag ska dricka kvällen före och 2 timmar innan. Hoppas den inte smakar förjävligt. Missade att jag skulle köpa en viss svamp som jag ska tvätta mig med på kvällen o morgonen före, men jag hinner ju, har ju 2 veckor på mig. Känns skönt att äntligen ha fått en tid, men samtidigt nervöst.

Det är meningen att operationen ska göras genom 4 hål i magen o buken fyllas med gas, men på 5-10% fungerar inte det och då blir det öppen galloperation, hoppas att jag tillhör dom där 90-95% som klarar sig med det första momentet. Isåfall tar den operationen 1,5-2 timmar och sen får man vara kvar ca 5 timmar. Det står att man måste ha någon hemma hos sig på natten då man kan känna sig något "mörbultad" efter op och kan behöva hjälp hemma...

Sen står det att sjukskrivning efteråt bestäms i samråd med läkaren efter op. Oftast räcker en vecka. Så...nu är det bara å vänta å se. Fick en lapp med en massa frågor som ska fyllas i och skickas in om jag har tex astma, hjärtsjukdom, äter cortison, njursjukdom mm mm

Sedan följde det med en lapp om att jag måste ta blodprov, 16 olika grejjer dom behöver ha, vad allt betyder fattar jag inte men det är väl viktigt.

Så...det lönar sig att tjata på läkare o sjukvården i allmänhet för att få det man vill ha, i mitt fall en operationstid, för hade jag bara mesat på så hade det nog dröjt lääääänge. Har en kompis som fick vänta 1,5 år på sin. Så ett gott råd: ge er inte i första taget när det gäller sjukvården, var som en igel så tröttnar dom ;)

Hoppas ni får en underbar måndag allihop! Kramar i massor!

Underbara Sköna Söndag är snart slut

Hopp o hej vad jag är slarvig med o blogga...men...det blir bara inte av...får ibland inte ihop tankarna o orden i hjärnan som jag vill och då är det lika bra o hoppa över det just då.

Men, nytt försök igen...

Har gått igenom mina bilder lite...och erkänner att det känns nostalgiskt att titta på dom...längtan till Kalix o norrbotten känns rätt hård just då.

Här sitter Mamma o Amelia på soffan hos syrran o myser...kom och tänka på en kväll i somras, en lördagkväll tror jag att det var och syrran skulle jobba natt. Vi hade köpt chips och ostbågar och skulle mysa med Amelia, vi kollade på 101 dalmatiner , den otecknade versionen som kan vara ganska läskig, iaf om man är 3 år. Nåja, vi satt och mumsade i oss chips o läsk och så kom en kompis till syrran över och Amelia säger: Heeej Kerstin, du får vara med på våran fest om du vill! =) Gulligt va! På slutet av filmen vart det lite läskigt med Cruella De Ville så då sa Amelia: Moster, jag vill se på nyheterna nu... Lilla gumman då! Gu vad jag saknar henne!!! Och alla andra såklart!

Helgen har gått i myspys-tecken...det har varit kanonväder i helgen - helt underbara höst-dagar. Idag har jag gjort slingor i håret - tror det blev rätt lyckat, men jag kan ju förstå dom som går till frissan o gör det (själv är jag alldeles för snål...haha) - för man får himla värk i armarna när man står o grejjar på. Tog ju ur allt löshår förra veckan en kväll när jag satt framför teven så nu känner jag mig helt naken...ska kasta i lite mörkbrun färg i underhåren innan jag (läs; min man) lägger i nya slingor. Kanske blir nästa helg...

Just nu är Perras brorsa o hans fru i Marmaris i Turkiet, och vi brukar alltid åka med dom, men...vi kunde ju inte åka nu när vi skaffat lilla Jaycie. Hon är alldeles för liten för att lämnas bort till kattvakt. Men hon är såååå himla cool. Och mysig. Och gosig. Och social. Helt underbar faktiskt. Alldeles nyss hoppade hon upp i min famn och la sig o sov på min arm...men det vart lite halvjobbigt o sitta o skriva med henne där så jag flyttade över henne till en mysigare plats.

Alltså...inget speciellt har faktiskt hänt på ett tag... Jo, jag har suttit o skissat lite på mina framtida änglamålningar. Måste börja måla nu känner jag. Eller göra nåt mer vettigt av min fritid. Skulle behöva gå ut o gå också, men...det är nåt som sitter fast, det blir inte av!

Såg nyss att min farfar ringt idag, men nu är det försent att ringa upp. Undra vad han ville? Säkert bara prata lite. Tror nog han ringt fler gånger om det varit nåt allvarligt. Har en kul bild på farmor o farfar som är tagen sommaren 2005.

Världens bästa farmor o farfar!

Nä hörni...det tog totalt stopp i hjärnkontoret...nåja....en liten updejt vart det ju iaf ;)

Ha det så himla bäst allihopa så ses vi en annan dag! KRAM!

Läkare??? eller vadå?

Lyckades efter många om o men få tag i en läkare på Kirurgen idag.

Men vilket riks-pucko!!! Han började ifrågasätta mina smärtor!?

-"ja, jag kan ju garantera att alla gall-relaterade smärtor försvinner med operationen-men om det är andra smärtor du har så har du ju dom kvar".... eh, say what???

Jag frågade också om han sett mina bilder från ultraljudet -"eh, nej, man ser inget på dom, det räcker att personalen där talar om att det är stenar"...men jaha??? Hur menar han?

Sen sa jag att dom ju hittat kronisk inflammation i gallgången...men det lixom tyckte han var en baggis! Sen frågade han om jag spydde när jag fick anfall...men jag är en sån - som verkligen har svårt för att spy, jag får alla spykänslorna, vatten i munnen o kan stå med håret uppsatt över toastolen; men det kommer inget kräks! Jaha...då vart jag en "sämre patient" pga det då...?!

Han började surra om allt möjligt IBS och andra magfel och att man kan "må dåligt" (typ psykiskt) !?!?!?! Förbannade idiot!!! Jag har gallsten och jag ska opereras, punkt slut!

Jag frågade också hur länge det kunde dröja, men se det visste han inte heller...

Då var jag bara tvungen att säga att min syster opererades för gallsten när hon bara var 9 år och att min pappa dog av magcancer endast 33 år gammal, så att han kanske kunde förstå innerbörden av att jag ville ha en operation SNABBT! Nå...han kanske kunde ordna så jag kom lite före i kön...vadå kanske??? Vadå???? Bli för faan aldrig sjuk om du kan undvika det!
Nog fan kan man ha jävligt dåliga dagar fast man är totalt frisk, men fy fan när energin är som bortblåst o allt bara känns skit - då önskar jag att jag hade en vanlig lite halvtrist grå höst-ångest bara....

Spännande fortsättning följer...skulle inte förvåna mig om det står i mina journaler att jag är en envis o jobbig jävel, men se det skiter denhär flickan i.

Sov så sött allihop - om ni kan!

Och vet du faster, jag har samma problem med kuddar som dig, vet inte huuur många jag har handlat, men ingen är riktigt 100% bra för mig, jag var också på IKEA och köpte en kudde för dom som ligger på sidan...men njaaa...den är bara "sådär".

KRAM! KRAM! KRAM!

Ja, vi har ju skaffat en ny beijbis!!!

Låt mig presentera våran nya lilla spinn-maskin : Jaycie
Hon är en helt underbar katt av rasen Ragdoll. Vi åkte och hämtade hem henne från Umeå den 22 augusti - vilken underbar katt säger jag bara!

Här står Perra o håller upp henne ungefär som man gör på utställning.

Här har vi en urtrött Jaycie, hon busar som en galning o hux-flux sover hon djupt.

Hon älskar att leka med små möss - och hör o häpna - hon har redan lärt sig att apportera!

Om nån av oss kastar iväg musen så springer hon i full fart o hämtar den, tar den i munnen

och springer tillbax till oss, där släpper hon taget om musen så vi kan kasta den igen, så kan hon hålla på i timmar =)

Hon gillar verkligen inte att vara ensam, hon behöver inte sitta i knäet, huvudsaken hon är i samma rum, då är hon nöjd, och då man har en hel del köks-sysslor så har det blivit så att gumman har somnat på köksbordet ett antal gånger...

Här "posar" dom bägge två, Shakira är överlycklig över att ha fått en egen bejbis! Dom blev kompisar nästan omedelbart - härligt!

I början var hon svartsjuk på oss om vi tog lillisen, men nu funkar det.

Här ligger skönhögarna, Jaycie har diat Shakira...otroligt...hon har ju knappast nån mjölk, men Shakira ligger där så nöjt bara o låter sig dias. Måste bara säga, att ha en kattunge i hemmet, det är väl bland det härligaste som finns.

Det händer saker mest hela tiden, och vi människor måste komma ihåg o vara extra försiktiga...tex med att stänga toa-locket...ett bad har det blivit hittills för gumman...sen gäller det verkligen att passa var man sätter fötterna, för hon är överallt o ingenstans på en o samma gång =)

Idag är det fredag - härligaste dagen på hela veckan!
Har varit o handlat ingridienser till en taco-pizza - sen blir det väl tv hela kvällen, har verkligen gått in för dethär med Idol-tittandet, har aldrig kollat från början men nu har jag bestämt mig för o se -tänk...vad många människor utan självinsikt det finns...haha...kul att dom bjuder på sig.

Hoppas ni får en mysig fredag allihop! KraaaaMissar! ;)

Det var ju inga diamanter...

Men däremot var det många stenar i gallan!!!

Jag hade ju tid för ultraljuds-undersökning idag. Tro inte att jag sov en blund i natt...låg och tänkte på vad det kunde vara OM dom inte hittade några stenar...vet ju att nåt är fel - och idag, när jag låg där och blev ultraljudad så sa hon ganska omgående att det fanns stenar.

Och vad gör jag?...jo: släpper loss några tårar, och blir GLAD över att dom fanns! Sköterskan trodde att jag blev rädd och ledsen, men jag förklarade att jag tyckte att det var skönt att äntligen få bekräftat att smärtan verkligen berodde på gallsten (och inte på cancer eller nåt annat). Inte för att jag på något vis gillar att vara sjuk, men jag tror ni förstår skillnaden.

Jag frågade hur många det var och hon sa: dom går inte att räkna, men det räcker med EN för att man ska få smärta...

Hon sa också nåt om att jag hade kronisk inflammation i gallan, men i övrigt var hon tyst som musen och sa hejdå och drog. Förmodligen fick hon inte säga nåt, det är ju läkaren som ska ringa upp mig och berätta senare.

Hoppas nu bara att jag får en tid så fort som möjligt för operation eller hur dom nu tänker lösa detta, för nu jäklars ska här blivas frisk & alert! Japp! Nu är jag så förbannat less på att ha noll energi - till och med hjärnan börjar skrumpna ihop snart, jag måste få in lite fart o fläkt igen!

Massor med kramar till er som tänker på mig!

Sköt om er o kramas mycket! =)

En av sommarens viktigaste händelser!

R.I.P

SHADOW

(S* Grönåsens Neo)

*2003-06-21 -- +2009-08-14

Min stora, stolta, goa misse...

Det gick inte längre att bortse från att ingen i vår familj mådde bra längre.

Vi kom till en punkt när vi insåg att livet inte alltid är det bästa alternativet,

men tro mig, fanns det nåt att göra så hade han aldrig behövat dö!

Jag kan bara hoppas att änglarna i katthimlen tar hand om dig, och att du slipper lida mer, och att du kan förstå varför det blev som det blev, och att du alltid ska veta att vi älskat dig sen första stund till ditt sista andetag!

***För alltid i våra hjärtan***

Sov gott underbara älskade Shadow

Å...vad länge sen...

Ja...jag vet...det började med att vi åkte till norrbotten på en underbart härlig semester - å då fanns lixom inte nån tid över till o blogga...man vill ju UMGÅS medans man kan! Fast i min fantasi, innan vi åkte, så såg jag mig själv sittandes nån kväll sådär o "rapportera" på bloggen...men icke då. Jamen, tänkte ju jag då, då kan jag ju blogga om allt när vi kommer hem igen...meeeeen då...då kom ju min älskade syster med familj hit och hälsade på, och då kan man ju enkelt räkna ut att varken tid eller lust fanns att blogga....hmmm...men sen då? Jaa..helt ärligt, så är jag inte helt i form, har lidit nå fruktansvärt av gallstens-attacker hela sommaren o dom har helt sugit musten ur mig...så nu vet jag inte hur jag ska fortsätta.

Massor med saker händer ju i ens liv utan att man tänker så mycket på det, men om man ska summera lite såhär i efterhand så är det ju MASSOR som händer. Ska göra ett nytt försök o ta upp bloggen, jag börjar med att berätta lite kort om sommaren.

Vad har hänt då....jo....jag har fyllt 40 (oh my god, tror jag ser yngre ut nu än när jag va 30):

Födelsedagen började helt underbart med att mamma och Ammis kom in på morgonen och sjöng "ja må hon leva" och hade en smarrig fika-bricka med sig :

Måste också lägga in en bild på den underbart härliga buketten jag fick av min moster och hennes familj (den höll sig så vacker lääänge):
Hade fest ute i stugan med släkt & vänner, men jag har lovat att inte lägga ut bilder på vissa så då bestämmer jag mig för att inte lägga ut på nån ;P

Det var mexikansk buffé på menyn, supergott.

Jag fick massor av jättefina presenter också! Tusen tack alla som kom ihåg mig!

Jag har varit på Pajalamarknad och där insåg jag ju att dom hade helt rätt karusell för mig, en lila drake (barn-berg & dal-bana...) Haha, Insane, nä tack, inge dödsångest för mig! Den här karusellen var bara helt perfekt, o visst är hon bara sötast i hela världen min Ammis:

Jag har en morbror som är suverän på att spela trummor, kanske någon av hans systers barnbarn tar efter? Kolla själv va tuff:

Min morbror har också en hel-cool jeep som Philip provkörde, gick hur bra som helst!
Har också varit på Överkalix-marknaden, måste då säga att den var usel, köpte ingenting!

Fast vi hade ju kul iallafall!!! Här är jag o syrran (pantertanterna..haha) i bilen på väg dit:

Jo, bakat bulla gjorde ju jag o mamma en dag också, jag tog med en massa bullar till farmor & farfar när vi åkte dit o det gillade dom verkligen, våra bullar är ju såååå goda!
Faktiskt så började jag måla på en tavla när jag var där, inspirerad av min älskade syster-yster som också börjat måla. OBS att tavlan inte är färdig på långa vägar, men jag lämnade den där och tänker fortsätta nästa gång jag åker upp...
Lite fika hann vi ju med också, på ett av dom bästa cafeérna någonstans, lyktan

Här sitter jag & älsklingen o mumsar i oss:

Ja det är svårt att på en kort stund beskriva vad vi gjort och

så, men dethär är bara några glimtar som fastnat på bild, såklart har jag ju myst massor med mosters prinsessa Amelia;

Här har vi byggt värsta prinsess-kojan juh! =)

Ja alltså, norrbottens-resan var underbar, som vanligt!

Men...som vanligt hinner jag ALDRIG med allt som jag vill och fantiserar om innan jag åker upp.

Jag skulle ha velat åkt fler gånger till min farmor & farfar, jag skulle så gärna ha åkt o hälsat på min faster o mina kusiner, jag skulle så gärna vilja ha hunnit kontakta en gammal kompis, jag skulle så gärna vilja ha hunnit MER!!!

Men tiden räcker inte till... Och det känns så sorgligt!

Så många mil emellan... Inte konstigt om man deppar ihop ibland...

Nåja...nu är det dax o sova för mig...återkommer förhoppningsvis i morgon med en fortsättning på berättelsen om mitt liv.... Sov så gott alla mysiga människor!!!

KRAM!